Reklamsamarbete med Visit Porvoo.
Emmi Paunonen, 39, flyttade från Nyslott till Helsingfors när hon var 20 år gammal. Först bodde hon i det livliga Berghäll, flyttade sedan bara lite längre bort och sedan ännu lite längre bort i en förort i Helsingfors. Livet i storstan kändes som villervalla både externt och internt.
”Jag mådde dåligt, sov dåligt och var irriterad när jag inte fick vara i lugn och ro hemma”, beskriver Emmi sin upplevelse. Sen kom uppväckningen som fick henne att tänka att omgivningen kan på riktigt ha en stor inverkan på välmående:
”När jag fick ADHD-diagnosen konstaterade jag att det på riktigt skulle vara bra för mig att komma till en lugnare omgivning.”
ADHD-diagnosen gav Emmi liksom ett skriftligt tillstånd att fundera på en förändring som skulle stöda hennes välmående. Hon hade levt så länge i ett överstimulerat tillstånd att hon inte längre ens kom ihåg ett annorlunda liv.
”Jag var upphetsad och sov helt sjukt dåligt 20 år av mitt liv. Jag kunde inte lugna ner mig. Jag hade sex miljoner mellanblad öppna i huvudet och när jag vaknade till ljud på småtimmarna började jag fundera på dem alla. Så fick jag inte sömn mera”, beskriver Emmi sitt höghusliv i Helsingfors.
I flera års tid hade Emmi gjort största delen av sin karriär inom marknadsföringsbranschen på distans, hemifrån, så tanken om att flytta till en lugnare omgivning var inte utmanande på grund av jobbet. Däremot funderade 39-åringen, som bodde som singel, om hon skulle klara av snöskottning allena, eller om hon visste hur man tar hand om ett egnahemshus. De långa funderingarna och tankekedjorna med oro men också iver slutade trots allt alltid med ett resultat:
”Slutligen tyckte jag att jag inte annars heller får sådan livskvalitet som jag behöver och saknar.”
Det bästa stället för hemmet?
Emmi letade efter ett eget hus i hela Nyland. Emmis vänner skulle stanna i huvudstadsregionen så hon tyckte att det är viktigt att vännerna skulle vilja komma på besök, att stanna över natten eller för långa middagar vid det långa bordet. Emmi experimenterade försiktigt med sina vänners reaktioner på olika orter. När Emmi nämnde Borgå reagerade vännerna med iver.
”Jag valde Borgå delvis på grund av att mina vänner kommer hit också annars. De tycker om att komma hit när det finns annat än bara jag här, skrattar Emmi och fortsätter: ”Några vänner eller bekanta besöker i alla fall Borgå på sommaren, så vi kan ses samtidigt.”
Fastän Emmi längtade efter lugn och ro var mångsidiga och nära belägna tjänster viktiga för henne. Nu beskriver Emmi läget för sitt hundraåriga hus i Sannäs i Borgå som perfekt, för ”om man ropar riktigt hårt på hjälp på gården så kan grannen eventuellt höra.” Avståndet är därför riktigt passligt när det gäller ro och mänskliga kontakter.
När Emmi flyttade till Borgå för drygt ett år sedan kände hon nästan ingen på orten. Nu håller hon på att ordna ett hantverks- och konstevenemang i Borgå. Så vad hände egentligen som fick Emmi under sin första vinter i sitt mörka hem på landsbygden att ordna ett helt nytt evenemang nära Borgå centrum?
”Jag har varje år gjort en donation till insamlingen Joulupuu. Eftersom jag inte hittade en sådan i Borgå bestämde jag att fixa en. Insamlingen kräver att det finns en förening i bakgrunden. Jag hade varit på spelningar på Pensselitehdas i Östermalm i Borgå, så jag bad dem med. Med deras hjälp ordnade jag en riktigt lyckad Joulupuu-insamling förra jul. Nu har jag lärt känna toppentyper på Pensselitehdas, gjort frivilligarbete där och plötsligt har jag människor i mitt liv som känner många människor i staden. Om jag till exempel behöver en elektriker vet jag vem jag ska fråga, berättar Emmi.
Konst- och hantverksfestivalen som ordnas för första gången i april 2026 enligt Emmis idé startade av hennes egen passion, som hon fritt kunnat förverkliga i sitt nya hem.
”Nu har jag en hobbylokal hemma med alla sömnader och målningar. Jag behöver inte åka någonstans separat.”
Överraskningar med att bo i ett egnahemshus?
Emmi tycker att en av de härligaste sakerna med att bo i ett egnahemshus är att man inte längre behöver åka någonstans för att gå ut, man kan bara gå dit – genom att öppna dörren är man redan ute:
För en person med ADHD-drag är det en utmaning att gå någonstans, även att packa: Kommer jag nu säkert ihåg att ta med allt? Vad händer om vädret är för klart och jag behöver en hatt eller solglasögon? Det är tungt att gå ut för att göra något trevligt när man måste göra väldigt mycket hjärnarbete hela tiden, alltså vad allt man ska ta med sig.”
Emmi har verkligen trivts i sin egen trädgård. Hon har verkligen vänt gården upp och ner och där finns grönsaksodlingar och blomsterprakt. Emmi upplever att hon vilar när hon gör trädgårdsarbete: när hon får pyssla återhämtar hon sig bättre. I det gamla huset och trädgården finns det oändligt med saker att göra. Det viktigaste är inte att få allt färdigt, utan att få pyssla och vara en del av naturen och årstidernas växling.
”Visst finns det en hel massa att göra. Till exempel bärbuskarna! De är 15 och om jag skulle vilja dra nytta av alla bär så är det ju ett helt galet jobb att plocka dem. Men jag har inte stressat med det, fåglarna får ta en del av bären! Jag har trots allt en frys full av röda vinbär.”
Från den lokala återvinningsgruppen har Emmi räddat pelargoner och dahlior för att övervintra i sin källare. När hon beundrar sin egen trädgård med en kopp kaffe i handen inser hon att man kan leva i sitt eget hem så som det är bra för en själv och förverkliga sina drömmar:
”Jag säger inte att jag alltid drömt om ett egnahemshus, men jag har alltid drömt om att göra allt möjligt – och om en trädgård och blomrabatter. Nu kan jag göra en halv hektar blomrabatter om jag vill. Och jag har alltid drömt om att få hålla till exempel hantverkskurser. Jag kunde fixa till gårdens ladugård och hålla kurser där? Eller så kunde jag ha ett sommarkafé!”
Emmi upplever det överraskande hur kärt det egna hemmet kan bli. Det har hon aldrig upplevt förut.
”En dag höll jag på att föra bioavfall till komposten. Plötsligt kom en glimmers och jag tänkte: ”Nej sjutton, jag bor på en sån här plats att jag bara för bioavfall till min egen kompost. När blev mitt liv sånt här – så här underbart?” berättar Emmi.
Som ensamboende har Emmi känt sig ensam redan länge. Känslan har tagit en annan form i och med flytten till Borgå.
”Jag kände mig ensam redan innan jag flyttade hit. Och jag känner mig fortfarande ensam. Men jag upplever också att det är lättare att tåla ensamhet när det finns så mycket roligt att göra hemma och miljön är angenäm.”
En förändring har dock varit den mest väsentliga för henne. En förändring som hon inte kunde ha trott på när hon bodde i ett höghus.
”Jag sover ju faktiskt här. Det mest obegripliga med det här är att jag nu har sovit bra i ett år.”
Om du är intresserad av Borgås fridfulla natur, gemenskapskänsla och om en kulturellt aktiv stad, beställ nyhetsbrevet till inflyttare, där du kan läsa mera om möjligheter i Borgå.
Gör en sväng till Borgå – små utflykter till Borgå:
– Naturstigen på Ekudden är 1,5 kilometer lång och ligger inom ett privat naturskyddsområde cirka tre kilometer söder om stadens centrum. Här finns varierad terräng, havsstrand samt lundar och blandskog. Läs mer här.
– Stora Borgbacken, som ligger alldeles intill Gamla Borgå, är ett utmärkt utflyktsmål. En medeltida fästning har en gång funnits på platsen, men nu återstår bara vallarna. Stora Borgbacken är en del av nationalstadsparken, som du kan läsa mer om här.
– Varlaxudden. En härlig utflyktsplats i spetsen av Emsalö, där tillgängligheten också har beaktats på ett fint sätt. Läs mer här.
